Hundselar

Utbudet idag på selar har blivit enormt! Det går att få måttsydda, drag- promenad- spår- wp- antidrag-selar i mängder av former och färger. Ibland kan det för oss som hundägare bli riktigt klurigt att välja ut en bra sele som passar vår hund. Kunskapen om hur olika selar passar kan variera stort när man kommer till en djurbutik för att få hjälp.

Jag ska i denna text försöka summera vad man ska tänka på och hur man navigerar mellan de olika typer av selar som finns på marknaden! Med Hjälp av Hälleforshunden Atlas, Drevern Brasse och Schäfrarna Gala och Zehra ska jag försöka visa och förklara olika selars nackdelar och fördelar. Jag har ritat ut symboler för de mest relevanta skelettdelarna på hundarna, bogbladet, bogleden samt överarmsbenet, för att det ska bli lätt för Er att tyda selens inverkan på hundens anatomi.

Grunden till en bra sele är passform och säkerhet! Många delar upp de olika selarna efter användnings syfte, men också enligt modell.

Klicka här om du vill få personlig hjälp att prova en sele!

Y-sele H-sele D-sele

De selar som man oftast ser är av modellen D-sele och Y-sele samt H-selen som ofta förväxlas med Y-selen på grund av hur den är utformad framifrån.  För att göra det lite enklare; H-selen har en längre ryggrem än vad en Y-sele har och halsremmarna går rakt ut från ryggremmen istället för snett framåt vinklade som på en Y-sele. Y-selar kan skilja sig i utformningen på ryggen, vilket har ganska stor betydelse.  En del modeller, som kallas för Y-sele då de ser ut som ett Y framifrån på hundens bringa, saknar remmen på ryggen. Halsremmarna och bröstremmarna kommer upp och möts mitt uppe på hundens bogblad, vilket gör att det bildas ett X. Beroende på betraktaren omnämns ibland även T-sele, som innebär det samma som en D-sele; en rem som går tvärs hundens bringa . De olika bokstäverna som ofta används för att beskriva vilken typ av sele det är, är ett hjälpmedel för att skilja de olika modellerna åt men inget som är skrivet i sten. Det intressanta är hur varje modell påverkar hundens rörelsemönster, snarare en vilken bokstav man anser den liknar!

Mitt knep för att snabbt bedöma vilken modell jag har framför mig och hur bra bogfrihet den har, är att kolla på selen ovanifrån, vilken bokstav D, H, Y eller X är den mest lik.

Selar

Bild på Y-sele, X-sele, två varianter av H-sele (med och utan längsgående bröstrem mellan frambenen, samt en D-sele, som sedd från sidan kan kallas T-sele. (Bild sammansatt av google-exempel samt fotograferat av Sofia Malmberg)

Det första man ska kolla efter när man provar en sele till sin hund är tyvärr inte färgen eller mönstret på selen, utan om hundens skelettdelar kan röra sig inom sitt rörelsemönster utan att selen sitter i vägen!

Hundens skelett. Bild från ”Dog anatomy A coluring Atlas” by ”Robert A. Kainer, DVM, MS and Thomas o. McCracken, MS”

Hundens anatomi och hur selen påverkar rörelseapparaten

Bogbladet (nr 9), bogleden (där bogbladet och överarmsbenet, Humerus nr 10, möts) och armbågen (nr 12). Se bild ovan.

 En sele som sitter för tajt vid armbågen (nr12) kommer sannolikt ge skav i armhålan och göra det obekvämt för hunden att föra frambenet bakåt när den går. Efter ett tag kommer hundens steg bli förkortat.

Sitter selen hårt om, eller korsar bogbladet (nr9) kommer rörelsen i bogbladet bli hämmad, vilket i längden kommer leda till stela muskler och till sist en hund som rör sig ganska stödigt med ”trippande” framben.

Om selen sitter i vägen för bogledens rörelsemönster, så kommer hundens steg kortas framför allt framåt och musklerna kommer bli stela i stort sett hela bogen vid längre användning.  Och dåliga, ömma muskler ger, som vi vet, lätt problem i lederna!

När selen uppfyller de tre ovanstående punkterna, bogblad, bogled och armbåge, så ska man kolla hur selen sitter i halsen.

Hundarna har, precis som oss, ett bröstben (nr7), men deras bröstben är betydligt smalare och spetsigare än vårt och är lätt att känna med fingrarna mellan hundens framben en bit ned på halsen. Helst ska selen ligga direkt på bröstbenet! Ligger selen ovanför bröstbenet så kommer selen trycka mot hundens luftstrupe. Är det tänkt att hunden ska dra i selen är detta mycket olämpligt!

Selens bakersta del ska inte gå längre än vad bröstbenet är långt (vid revben 7)! Detta för att försäkra sig om att selen inte kan trycka på hundens inre organ!

Många hundar har mycket halsskinn, när Ni provar en sele var då noga med att lyfta upp skinnet ovanför halsremmen. Gör man inte det kommer man sannolikt att upptäcka att selen är för stor i halsen så fort hunden börjar dra i selen och det kan även bli vältigt obekvämt för hunden då skinnet ”nyps” av selen. (se nomesele nedan)

5 kriterier för god passform

Uppfyller selen dessa fem punkter, fri rörelse för bogblad, bogled och armbåge samt trycker inte mjukdelar i hals eller buk, så är selen lämplig för hunden. Observera att det finns särskilda selar med en extra bukrem. Dessa selar är designade för ett särskilt syfte för rymningsbenägna hundar och kan ses som ett undantag.

Vilken sele är bäst då? Vad ska Ni börja leta efter för typ av sele? Tyvärr kan man inte säga rakt av att Y- H- eller D-selen är bäst! Mycket beror på hur hunden ser ut, vad du vill kunna göra med hjälp av selen och så vidare.

D-selen (även kallad T-sele)

 Dock finns det sällan D-selar som sitter bra på en hund, ur ergonomisk synvinkel.  Många D-selar hamnar i vägen för de flesta av våra kriterier, som skrevs om högre upp. Det finns exempel på D-selar som sitter högt på halsen, varpå bogleden förefaller kunna röra sig mer fritt än en lågt placerad bröstrem, men istället så sitter selen då mot luftstrupen och blir dessutom väldigt obekväm för hunden att böja ner huvudet i för att till exempelvis sniffa på marken.

Atlas i en D-sele. Även kallad T-sele.
Atlas i en D-sele. Den ligger rakt över bogbladet och den främre remmen hindrar fri rörelse i boglederna. Hade den främre remmen varit placerad högre upp på halsen hade den istället klämt mot luftstrupen.

Y-sele som har en rygg som ett X

De Y-selar, eller X-sele om man tittar ovanifrån, som växte snabbt i popularitet och som syns på bilden nedan, är i många fall oproportionerlig i halsmåttet som är väldigt stort! Att den fasta halsringen är så stor och rem utmed ryggen saknas, gör att selen sitter för långt bak, det vill säga den sitter inte om halsen snarare om bogen och mitt ovanpå bogbladen. Det är en sådan här sele som ger bogbladet ett stort motstånd och gör att med tiden blir musklerna stelare och att steglängden försämras. På hunden nedan, som har en ganska lång bröstkorg men med smal hals, sitter selen dessutom tajt i armhålan! Denna modell av sele passar hunden nedan påtagligt dåligt! Hade man valt en storlek mindre som passat halsmåttet så hade hunden nästan inte fått i frambenen för då blir selen för kort. Hade man tagit en storlek större, så att armbågen blivit fri, ja då hade ju halsen blivit absurt stor. Så se upp med halsmåttet och längden på bröstremmen!

Gala i en X-sele (även kallad Y-sele)
Gala i en sele som heter Y-Sele, men som ovanifrån ser ut som ett X. Hamnar både i vägen för hennes bogblad och bogled samt ganska tajt i armhålan.
Brasse i Y-sele med reflex.
Brasse i en Y-sele, som har bred platta på ryggen och i bröstet. Denna sele klarar precis att ge frihet för bogens rörelser på denna hund.

Y-sele

En Y-sele sitter på drevern Brasse på bilden ovan. Denna sele är en robust sele försedd med handtag på ryggen och lämpar sig bra i många situationer förutsatt att den passar hunden! Halsringen är ganska stor och går inte alltid ställa in så mycket som skulle krävas. På grund av det hamnar den lätt för långt bak och stör rotationen i bogbladet. Remmen/plattan på ryggen är ofta något kort och halsremmarna är vinklade framåt och sneddar därför ofta över främre kanten av bogbladet. På Brasse, som har en ganska bred hals så sitter denna selen så när som okej ändå! På en hund med smal hals skulle den däremot hamna för långt bak.

Selen är dock ganska bred i bröststycket. Breda remmar fördelar tryck mycket bättre än smala remmar, men nackdelen med breda remmar är att de lätt hamnar i vägen för fri rörelse. Se skillnaden på bilden nedan där Brasse har en sele med smalt brödstycke och jämför med den där han har ett brett bröststycke.

Bild framifrån på Brasse med en sele med smal bröstrem och med bred bröstplatta.
Vä: Brasse i en H-sele med smala remmar.
Hö: Brasse i en Y-sele med bröstplatta.
Zehra i en H-sele, med fri rörlighet i bogen.
Zehra i en H-sele som sitter bra och ger frihet för bogens rörelse, men är något hög i halsen och hamnar strax ovanför bröstbenet.

H-sele

Här ser vi en H-sele av märket Ttouch. Till denna hund passar denna selen bra, men inte perfekt. Delningen fram på bringan sitter strax ovanför bröstbenet, alltså riskerar att klämma på luftstrupen (se bild nedan). För att denna sele skulle ha suttit perfekt på den här hunden skulle ryggstycket varit lite längre än vad det är. Då hade halsringen hamnat lite lägre, mitt för bröstbenets spets, men utan att vara i vägen för bogbladet. Jag har valt att använda den här selen ändå, då vi inte har för avsikt att dra med den så risken för att det blir ett hårt tryck över luftstrupen är liten.

Selen på bilden ovan och nedan har flera fästpunkter för kopplet, på bringan, och två på ryggen.  På det viset lämpar denna selen sig, samt liknade selar, för koppelträning då två fästpunkter används samtidigt. Det gör att även om hunden skulle ta i och dra (bort från något läskigt eller fram mot något roligt) så styr kopplet bort draget från strupen, förutsatt att man inte lyfter hunden uppåt med kopplet.

Det finns ett flertal företag som tillverkar selar med dubbla fästpunkter för kopplet och har du en hund som drar mycket, gör utfall eller liknande så är det en H-sele med dubbla fästpunkter som jag skulle rekommendera er att använda framför en wgv-sele (se Antidrag-selar nedan).

Zehra framifrån med H-sele.
Röda ringen pekar på bröstbenet.

Dragselar

På bilden nedan visar Atlas och Zehra upp sig i sina dragselar som kallas för Nomesele och är avsedd för att hunden ska dra med relativt låg dragpunkt, dock ej weightpull! För weightpull krävs en sele med ännu lägre dragpunkt. Selarna på bilden är måttsydda till respektive hund. Bogbladet, bogled och överarmsbenet kan röra sig fritt även när hunden tar i och hänger i selen. Delningen fram på selen är mitt över bröstbenet och kommer inte klämma på luftstrupe eller de större blodkärlen! Samt så följer den bröstkorgen så att det inte blir tryck på hundens mjukdelar! Observera att passformen på en dragsele alltid ska testas i belastning! När hunden står still, inte drar, så kommer selen att se lite liten ut.

Atlas i Nomesele
Atlas i måttsydd Nomesele, en dragsele som ger rörelsefrihet när hunden drar och klämmer ej på hundens mjukdelar.
Zehra i Nomesele.
Här ser vi Zehra som belastar sin sele fullt, men rörelsefriheten förblir god!

Antidrag-selar

För hundarna som man önskar drog mindre finns det Antidrag-selar. De finns i många olika varianter. Generellt kan man säga att de är utformade för att hindra hundens väg framåt och göra det lättare för föraren att kontrollera hunden.

På bilden nedan ser vi en wgv-sele, en sele som man knäpper fast kopplet på bringan (bröstbenet) på hunden, för att hunden ska bli lättare att hantera när den drar i kopplet. Selen på bilden är såld för att passa denna hund, men när vi tänker efter och tittar på anatomin, så förstår vi ganska snart att denna selen inte är särskilt behaglig för hunden att ha på sig. Då tanken med selen är att när man håller emot i kopplet så ska selen sitta så pass hårt att selen inte snurrar, istället vänds hela hunden mot dig. Att den sitter på det viset göra att bogbladen nästan nyps ihop, bogledens utrymme för rörelse begränsas i och med de stela bogbladen och den främre remmen. Selen sitter åt i armhålan och gör det obekvämt för hunden att röra frambenet även bakåt. 

När kopplet sträcks och man håller emot hunden som drar framåt, vrids hunden runt ett halvt varv tack vare selen. Den rörelsen i hundens framben blir även den en negativ påfrestning för leder och muskler.

Jag har full förståelse att man kan behöva använda denna typ av sele för att kunna kontrollera hunden i farliga miljöer, såsom i stadstrafik till exempel. Men ta hjälp av en duktig hundtränare och öva koppelhantering. Se även till att hunden får underhållande massage, under tiden man tränar med denna typ av utrustning så att inte hunden drar på sig skador till följd av utrustningen. Prova gärna en dubbelkopplad sele, det vill säga ett fäste på ryggen och ett fäste i bringan. På så vis kan man undvika rotationen som blir om man bara använder den främre fästpunkten. (Se Ttouch-sele med flera)

Gala i en antidrag-sele (wgv-sele)
Gala i en Wgv-sele. Denna sele klämmer tydligt åt bogbladen och minskar hundens rörelsespann för frambenet både framåt och bakåt.

Ta hjälp med en konsultation

Känner Ni fortfarande att Ni behöver mer tips och råd kring selen Ni tänkt ha på Er hund? Hör av Er och boka en konsultation hos mig på Svanskogs Hundfysik.

Ta med en eller flera selar som Ni vill prova på er hund. jag har ett begränsat antal modeller i storlek large att prova för er med större hundar.

Väl mött och tack för att Ni tog Er tid att läsa om hur hundens utrustning kan påverka anatomin och ge upphov till rörelsestörningar!

Vill Ni läsa mer om tips kring koppelhantering och hur man kan använda sig av tvåpunktskoppling, besök då Milene Wallin och hennes hemsida för mer information.

Drevern Brasse

Författaren

Jag, Sofia malmberg, som skrivit denna sammanfattning om selars passform är utbildad och certifierad Canineopat, och har utbildat mig vid UPH Education och det är utifrån den biomekanik jag läst om som jag baserar ovan skrivna tips och råd på. Hundarna på bilderna har, iförd aktuell sele, palperats för att konstatera det exakta läget på vardera sele i förhållande till hundens anatomi. Denna text är avsedd för att vägleda hundägare för att hitta en sele med optimal passform för sin hund.